I Körsbärsdalen

I söndags hade vi som gått fotokurs tillsammans en liten återträff, Robban som bjudit hem oss bor naturskönt en bit bortom kulturens Östarp. En solig och skön eftermiddag startade med gofika där pratet runt bordet handlade om kameror, objektiv och objekt. Härligt sällskap hade vi av de mest ljuvliga damer.

Bara runt knuten bredde den mest underbara lövskog ut sig med porlande bäckar, fårhagar rakt ut mitt i allt detta gröna steg vi, atmosfären var som att stiga in i en sagobok.

Var och en av oss filosoferade i sin egen lilla kameravärld, njöt av lugnet och fågelsången.

Naturen den skira som vi har till låns av Moder Jord den hon ber oss vårda och vara rädda om. 

Här skulle jag kunna sjunka ned bland maskrosorna, blicka mot skyn och drömma mig bort. Se hur molnen seglar förbi, vinka till dem och tacka solen som värmde mot mitt ansikte. 

Vi fortsatte vår färd mot Körsbärsdalen, där träden stod i full blom och jag såg Jonathan och Skorpan framför mig, det kändes som jag steg in i ett land långt bortom stjärnorna.

När jag vände mig om så låg katten där och solade sig och såg ut att undra vem är du och vad gör du här. Det var den sista bilden sen dog batteriet på kameran, det fanns kanske en mening med det för körsbärsdalen ska man nog uppleva live och inte genom bilder.

Önskar er alla en fin tisdag.
Kram Åse 

Vill ni hänga med i instrument insamlingen så klicka här