jag har läst den

Nedsjunken i solstolen eller i skönaste fåtöljen har den varit min följeslagare sedan i fredags, boken med den vackra titeln  Mina fotsteg i ditt hjärta. Jag har läst tyst för mig själv  jag har också läst vissa stycken högt för maken, undrat och frågat känner du igen dig, finns den skolan, finns den gatan och finns det området. 

I stycket där Danne Dehlín medverkar läste jag högt och från köket hör jag, menar han Daniel – han har aldrig kunnat spela fotboll, längre fram i boken blir jag varse att denne Dehlín heter Dan alltså var det inte samma person, tror jag…..

Har man en make född och uppvuxen i Halmstad där innehållet i boken utspelas, han man också vandrat genom Norre Port, sett Europa och tjuren och promenerat på galgberget, där på galgberget där maken begravde sin kanariefågel som liten. Halmstad en vacker stad  strax norr om åsen. 

Jag tyckte om Sebastian, Lena och Dag funderar på om inte Sebastian är författaren sjäv men kanske med en liten twist. 

” Du Sebastian, jag skulle vilja stanna tiden precis nu. Livet kan aldrig bli bättre ” Precis så är det, vi lever här och nu det gäller att fånga, njuta och göra det bästa av dagen.

Boken utspelas på 70-talet, minnena från den tiden tar fart. 30 år senare återvänder Sebastian till Halmstad, han är tillbaka där allt började  ”I livets backspegel var det ena inte större än det andra. Minnena fick liv. Blev till fotografier i ett album”

Den är vacker boken, innehåller humor, glädje och pojkstreck, men också ledsamheter och sorg. En bok som man önskade skulle vara lite till

Nu lämnar jag över boken till maken och hoppas att han kommer att njuta liksom jag. 

Vill ni veta hur den slutade ? Då får ni beställa boken och det gör ni här 

Tack Bosse för att jag fick ta del av en välkomponerad och fin roman.

Kram till er alla.
Åse