På Mallorca

Någonstans på motorvägen mellan Palma och Alcudia viker vi av och fortsätter på en smal väg som slingrar sig utmed bergssluttningen tills den tar tvärt slut. Framför oss öppnar sig landskapet  och blicken förlorar sig i Tramuntana berget, det är här mitt i den vackra naturen vid foten av Tramuntana man hittar Monnaber Vell

Hit kommer man för friden och den goda matens skull, här får både kroppen och själen  återhämtning.
Att vakna tidigt i gryning, smyga sig ut, känna den klara morgonluften mot huden, ta ett djupt andetag  och inse att detta är ingen saga det är på riktigt. Det finns platser som denna.

Att inte bara vara här för min skull, utan för henne min allra bästa vän och ”syster” som vi överraskade på hennes födelsedag med en resa till det som vi hoppades att hon skulle tycka är ett litet paradis på jorden.

När hon hoppar upp på stenmuren och blickar ut över dalen behöver jag inte ens fråga om hon har det bra för det syns i hennes ögon.  Då ler jag inombords och blir varm i hjärtat.

Bland mandel, fikon och olivträd vandrar vi, plockar några fikon och njuter av dess sötma runt om kring oss skuttar lammen. 

Ord blir överflödiga de behövs inte.
Gryningen övergår till dag, molnen skingras och vi serveras en härlig lunch med nyplockade grönsaker från den egna odlingen. Grönsaker som smakar lite mer…

Innan det sneda eftermiddagsljuset övergår i skymning kastar jag mig rakt ut i det klara svalkande vattnet och tänker på George Sand och hennes rader.

– På Mallorca är himlen nådig och naturen blomstrar under dess glödande kyssar och ler när den smeks av ljumma vindar som sveper in från havet.

Kram Åse