Hesperia Villamil

När hotellet är viktigare än orten…….

När jag inför denna semesterresa av en händelse hamnade på Hideways hemsida, fick jag flera gånger nypa mig i armen för att förstå att jag var vaken och inte drömde. De har så många fantastiska Hideaways att erbjuda, här finns något för alla. Mängder av härliga resmål och boenden att botanisera ibland.

Vi hade redan bestämt att vi skulle åka tillbaka till vårt älskade Mallorca, lägga oss på varsin solstol med en bra bok i örat eller handen, ta en promenad längs havet, äta massor av tapas. Bara vara och släppa hjärnan för några dagar.
Därför var valet av hotell viktigare än orten.
Jag slängde i väg ett mail till Hideways skrev vilket hotell jag tittat på och vilka önskemål vi hade. Jag fick snabbt svar och hjälp att boka Hesperia Mallorca Villamil
Tidig morgon eller snarare mitt i natten, lämnade vi ett sommarvarmt Sverige för att några timmar senare landa på Aeroport de Palma de Mallorca.  Ett Mallorca som bjuder på något svalare väder än hemma, men ändå sköna behagliga grader. För 29.de gången satte jag ned fötterna på Mallorkinsk mark, för 29.de gången virvlar samma visa ut genom mina läppar när jag stiger in i ankomst hallen.

Veo veo que ves una cosita y que cosita es
Empieza con la a, que sera, que sera, que sera, alefante
No no no eso no no no eso no no no es así………

Ända sedan våra tjejer var små har vi nynnat och sjungit denna lilla truddelutt när vi stigit in i ankomsthallen, nu är de vuxna men än i dag när vi reser tillsammans till Mallorca kan vi inte låta bli att skratta och sjunga Veo Veo quo ves…….. Nu finns det en ny liten generation som måste lära sig vår ankomstsång, som vi ska lära att älska Mallorca precis lika mycket som vi. 

Efter en taxi resa på ca 40 minuter ankom vi vår slutdestination Hotel Villamil, redan vid första anblicken förstod vi att vi kommer inte att bli besvikna.
Härligt mottagande, fräscha rum med ljuvlig utsikt över medelhavet, solstolen bara ett stenkast från både pool och hav.

Nu ska jag sluta skriva och ta er med på en tur på hotellet och omgivningen i stället.
Ha en fortsatt trevlig helg och njut av sommaren var än ni befinner er.

Kram Åse

 

 

Annonser

Rock’n’roll

Som pärlor på ett pärlhalsband rullade de på rad genom vår lilla stad, det vackra vädret hade bäddat väl för den årliga cruisingen och solen glittrade i lacken.

Det har putsats och polerats för bilens lack ska glänsa, man har klätt sig  tidsenligt det är Rockabilly-looken som gäller.
Alla har de ett gemensamt de älskar sina bilar.
Solen gassar en doft av olja och bensin blandas med doften från engångsgrillar. Ur högtalarna strömmar Jailhouse Rock och Love me tender.
Man känner stämningen, det är folkfest och Rock’n’roll.
Lördagskväll, i vår lilla stad har man kantat trottoarerna för att njuta av motorernas muller, krom och lack. Det är försommar !

Kram Åse

 

 

 

 

Österlen

Vinden är äntligen lite ljum och solen lyster som en stor gul lampa, i de gröna hagarna kikar några får nyfiket på oss.
Östersjön glittrar, den härliga skånska myllan, stränder och fält det är vackert så det kniper i hjärtat.
Vi landar i Simrishamn och Nordic Sea winery 
Vineriet är ett av norra Europas mest moderna vinanläggningar, här produceras några av systembolagets mest sålda och kända varumärken. Innan vi slår oss ned till dukat bord för  att dofta och smaka på goda viner får vi en guidad tur i vinmakarnas land.
Restaurangen är sparsmakad, modern och vacker, flaskor och glas bildar en skön symfoni.
Vi doftar, smakar och njuter av att gommen fylls av en härlig smak sensation.

Vi lämnar Simrishamn bakom oss och far mot vår slutdestination, en destination som vi besökt tidigare. I Gislöv precis vid ett vägskäl ligger den gamla lanthandeln som omvandlats till ett petit litet hotell. Här har ägarna Janne och Peter hittat förutsättningarna för att skapa en Krog & Rum så som de vill ha det och som gästerna vill ha det.

Karnelund en liten pärla mitt i ett vägskäl på Österlen.

Karnelund hälsas man välkommen med öppna armar, redan när man stiger innanför dörrarna känns det som om man är på övernattnigsparty hos bästa vännerna. Det är hjärtligt,  massor av värme sprider sig genom kropp och knopp.


Alla de 13 rummen är moderna och personligt inredda med härliga färgval, man riktigt längtar efter att få krypa ned mellan de fluffiga lakanen.

Men först ska man slå sig ned till vackert dukat bord och serveras en trerättersmiddag komponerad med kärlek av lokala råvaror, till detta serveras det goda ädla drycker. En kombination som får smaklökarna att slå frivolter av lycka och välbehag.

När man mätt, nöjd och lycklig kryper ned mellan de fluffiga lakanen vet man att efter en skön natts sömn kommer man serveras en härlig frukost med hembakat bröd, härliga pålägg, bacon, scrambled eggs och de mest ljuvliga croissanter.
Croissanter som precis lämnat ugnen, fyllda med mandelmassa, choklad eller hemlagad sylt.
När man inte bara vill ta en….utan en av varje….

Det är då man vet att man är redo för en ny vecka med nya utmaningar.

Kram Åse 

 

 

I min enfald

Jag tror att de flesta är kloka nog och kura inomhus i väntan på att Kung Bore ska lugna ner sig. Men jag fick en längtan till havet, en sådan där längtan som inte går att mota bort. Iklädd vinterskrud gav jag mig iväg. Pulsande i snödrivor och med kameran tryggt nedbäddad i kameraväskan stod jag äntligen där och blickade ut över Östersjön, ett hav som röt gå hem vad gör du här.
I min enfald trodde jag att jag skulle kunna knäppa lite bilder i lugn och ro innan jag pulsade tillbaka hem.

Riktigt så blev det inte, men jag fick i alla fall sett havet och det är gott nog.

Nu ska jag kura inomhus i väntan på att Kung Bore far vidare, då ska jag återvända till havet ta några djupa andetag och känna tacksamhet över att jag har det närma.

Kram Åse

 

 

 

 

Las Palmas

Vår tanke är att möte varje nytt år i en ny stad och få nya spännande upplevelser.
2018´s ankomst firade vi in i Las Palmas på Gran Canaria.

Latinska rytmer, egen cigarr och romtillverkning samt ett lättsamt gatuliv är en del av Las Palmas charm, det spelar ingen roll om du är ung eller gammal här umgås man oavsett ålder.
Efter 5,5 timmas flygresa steg vi av på Las Palmas flygplats, vinterjackan kunde hänga kvar över armen, vi möttes av en skön och alldeles lagom sommarvärme. Efter en taxiresa på ca 20 min kunde vi checka in på Hotell Santa Catalina, beläget mitt i den vackra Doramas parken.

Hotellet öppnade 1890 och är byggt i klassisk i kolonialstil och en del av Las Palmas kulturarv, här har en ström av celebriteter, kungligheter och presidenter bott. Vackra sällskapsutrymmen men något slitna rum som nog inte tackat nej till en renovering.

Läget i Las Palmas trädgårdsstad är idealiskt här vilade ett lugn långt från stadens övriga brus, som gjort för en morgonpromenad innan vi gav oss ut för att botanisera i stadens gränder.

Första intrycket av  Gran Canarias huvudstad är att den är rätt ful vid första anblicken, man hittar ingen enhetlig stadsplanering. Det är fula slitna betongbyggnader med spruckna fasader men ser man lite bortom allt detta så har staden ändå sin charm.

De gamla kvarteren Vegueta, där trivdes jag bäst.  Här är gatorna smala och torgen i kvarteren kantas av varsamt renoverade vackra hus vars arkitektur är en härlig blandning av gotisk, renässans och barock stil. Gågatorna i Vegueta har Las Palmas absolut mysigaste kvarter. Tapasbarerna ligger vägg i vägg med moderna krogar och små kläd- och skobutiker. Att strosa bland dessa gränder är rogivande och långt från bilarnas avgaser. Här slår vi oss ner på en uteservering, låter solglasögonen vila på näsan, smuttar på ett glas svalt cava och njuter av att bara vara. 

På ett litet torg sitter spanjorerna och spelar backgammon lite längre ned åt gatan dansas det folkdanser. Det är nyårsafton och termometern visar härliga 25 grader, både vi och spanjorerna väntar på att få hälsa ett nytt spännande år välkommet.
Stämningen är folklig och gemytlig man kan inte låta bli att stampa takten till musiken och njuta av färgsprakande dräkter. Man sjunger och dansar med inlevelse, det är glädje, massor av glädje !

Efter två dagars botaniserande i stadens gränder valde vi att slå oss ned på varsin solstol, stänga ögonen och bara njuta av solen som värmde och gav två vinterbleka kroppar lite färg.

Efter några sköna dagar tog vi farväl av Las Palmas, jag sa inte på återseende för jag kan inte lova att vi ses igen.

 

Kram Åse 

 

Tales from a bluesbrother

En helt vanlig fredag blev en härlig blues fredag på vår vackra teater.

”Tales from a bluesbrother”
Omgiven av sina gitarrer slog han sig ned på scenen Eric Bibb, redan vid anslaget av det första ackordet och hans mörka mjuka stämma förstod man att vi skulle bjudas på en magisk resa som skulle väcka känslor. Känslor av glädje och kärlek men också kantas av sorg och orättvisor.

Med skrönor och bluessånger, både sina egna och andras tog han oss med på en musikalisk resa, en färd som speglar hans resa med musiken genom åren, har tar oss med tillbaka till rasmotsättningarnas tid i USA.
Miljontals afroamerikaner lämnade misär och utanförskap i den amerikanska södern när Eric Bibb växte upp i New York på 50-60 talet.
Bild: Iza Boëthius

 

Jag lämnade Ystad Teater tagen av stunden men med ett varmt hjärta.

Önskar er en fortsatt fin vecka.
Kram Åse

 

 

På gymmet

I vanliga fall är det träningskläder som gäller när jag ger mig av till gymmet, härom dagen, tidig morgon innan ens tuppen gol hoppade jag i jeans och tröja för tanken var inte att jag skulle svettas, den varan var det några andra som skulle få stå för.
I en miljö av stål, järn, lysrör och hög musik kröp jag omkring på golvet, klättrade på träningsmaskiner för att försöka fånga tre entusiastiska grabbar med kameran. 

Jag har känt dem sedan långt innan de lärde sig gå, följt dem genom livet i med och mot gång. Tre härliga bröder, idag vuxna män som står på egna ben, ödmjuka, roliga och alltid träningssugna. De lever efter devisen – träna och lev sunt så lever du längre och mår bättre.
Jag undrar tröttnar de aldrig på lax och kyckling.
Medan de körde på med sin träning försökte jag hänga med med kameran, många skratt blev det över tokiga vinklar och ansiktsminer som inte var värda att visa upp varken här eller någon annanstans.
Några timmar senare och med 250 bilder i kameran pärlade sig svetten i pannan även på mig och jag ångrade jeansen och tröjan, träningskläder hade nog varit ett bättre val.

En ny dag står för dörren, fångar den och försöker göra det bästa av den.
Hoppas att ni gör det samma.

Kram Åse