När Anna

Antingen är jag svart eller så är jag vit, det jag brinner för det brinner jag för.
Då går jag all in. 

uganda-2012-417_204011578

När Anna för ett tag sedan skrev ett inlägg om brassbandet Bristol Academy hur dåliga deras instrument är, hur stort behov de är av att köpa nya eller renovera de instrument de har, då gör det ont i mitt hjärta. Brassbandet är en del av barnen och skolan, jag har förstått genom Anna att musiken är viktig för barnen på Bristol, inte enbart för att de älskar det de gör utan också för att genom brassbandet får de in pengar till skolan, pengar som är viktiga för att överleva. 

Lite mail for fram och tillbaka mellan mig och Anna, kunde vi få ihop pengar till två extra resväskor så kan vi få ihop pengar som ska användas till instrument, en härlig summa pengar har landat på Bristolkontot  6750 kronor närmare bestämt.

Bloggvärlden är fantastisk, ni som skänkt en slant är fantastiska, tillsammans kan vi göra skillnad. Vi gjorde det igen och jag är jublande glad och jag vet att Anna, Jennie och Victoria är ännu gladare men jag vet också att gladast av oss alla är Eddie. 

tack tack tack av hela mitt hjärta TACK

uganda_2012_383_51a9a343e087c31f4f614ff4

Härlig onsdag till er alla.
Kram Åse

att hjälpa ett brassband

När det gäller att skänka pengar till välgörande ändamål är jag väldigt restriktiv, i höstas hamnade jag av en slump på bloggen Eddie och barnen på Bristol Acadamy, jag backade tillbaka och läste boggen från början, jag läste, jag grät och jag skrattade, det Anna, Jennie och Victoria gör gick rakt in i mitt hjärta. 

När det en dag fanns ett inlägg om att man kunde för valfri summa pengar köpa en docka som skulle få resa med till Uganda och hamna i en famn hos något barn där, då var jag inte sen att köpa den docka som jag döpte till Charlie. 

När det var dags för Charlie och hans dockkompisar att resa till Uganda, fick jag veta av Anna att de hade så mycket saker som skulle följa med till Bristol att de inte klarade den tillåtna bagage vikten, övervikt är tyvärr otroligt dyrt. Jag kämpade med flygbolagen för att få dem att släppa iväg en extra väska, men gick tyvärr bet.

Det var då Gun kom med idén om en insamling, jag var inte sen att hoppa på det tåget och en insamling drogs igång här via bloggen 4300:- fick vi samlat ihop och två extra resväskor kunde packas med kläder, skor och annat som behövs på Bristol. 

Det är kanske nu du tänker detta var ett långt inlägg, jag orkar inte läsa vidare men jag ber dig fortsätt att läsa lite till.

Efter att allt det här hände så har Anna och jag haft fortsatt kontakt via mail och FB, vi har aldrig träffats och känner inte varandra personligen men Anna har hamnat i mitt hjärta och där kommer hon att stanna. 

Ett av sätten som hjälper till att finansiera det som behövs på Bristol är att skolan har ett brassband som åker runt och spelar på olika ställen, så kallade functions. Det kan vara på bröllop,invigningar eller diverse andra sammankomster som kräver musik.
Anna berättade att deras instrument är så dåliga och utslitna och behöver bytas ut eller repareras, hon berättade också att man behöver bygga ett förråd på skolan, som jag är som person så drar mina hjärnceller igång. Ett förråd är bra men jag kände i mitt hjärta att instrumenten är ännu viktigare. Mat i magen är det viktigaste, men glädjen i musiken och de pengar de får in på sina spelningar ger mat i magen.

Nu drar vi igång en ny insamling,  nya instrument ska köpas in, vill du vara med på tåget sätt in valfri peng senast den 1 juni på kontonummer 8388-1,4 140 970-7 skriv ditt namn och instrument i meddelande rutan.   

Jag garanterar att varje krona går till inköp av nya instrument och kommer under resans gång att redovisa och berätta här i bloggen hur det går.

uganda_2010_184_51029d6ee087c32c6b663a3bTillsammans kan vi göra skillnad.

Kram Åse