Det är långt mellan gångerna som det skrivs något här.
I bland går musten ur en och så blev det när någon med en skruvlös bestämde sig för att hacka min externa hårddisk och ca 10.000 bilder gick upp i rök.
Den där oroliga känslan i magen, var finns mina bilder och vem kan ha glädje av dem.
Två dagar efter händelsen kommer det ett mail från ett företag som erbjuder sig att hjälpa till att återställa kraschade eller hackade hårdiskar. Vilket sammanträffande !
Första tanken var att både lägga kameran och skrivandet åt sidan, ledsen, besviken och till slut ordentligt arg. Men nej jag ska inte låta någon knäppgök slå mig på fingrarna, däremot har jag lärt mig att mina bilder ska sparas på mer än ett ställe.
Livet kan vara upp och ner men jag har min flock, min familj, mina vänner de som betyder allra mest för mig och det är faktiskt viktigare än 10.000 försvunna bilder.
Kram Åse