Inte min stad

Jag har aldrig hejat på Malmö FF och jag har alltid tyckt att Malmö har ingen charm och inget som tilltalat mig.

När vännerna säger ge det två dygn så ska vi omvända dig, då tänkte jag
– Lycka till det fixar ni aldrig.

Vi hyrde motorbåt och i sakta mak tuffade vi omkring på kanalerna och under broarna, samtidigt som vi njöt av goda tapas och smuttade på en sval cava.

Jag fick se Malmö i ett annat perspektiv. Med en god vän och riktig Malmöit som personlig
guide bjöds jag en livfull guidning om byggnader, historia och personligheter. En tur genom parker, hamnen, den gamla delen av staden och det moderna Malmö.
Det var nog redan då jag insåg att jag får nog krypa till korset och erkänna mig besegrad,

fast det erkände jag inte där och då.
Malmö består inte enbart av shopping, restauranger och ett myller av folk.

Pinchos inköpta i saluhallen sen är det bara luta sig tillbaka och njuta av miljön och härliga smakupplevelser.

Promenad i Dockan och Västra Hamnen, lite som att förflytta sig till varmare breddgrader, hamnen i Puerto Banus eller Palma.
Människor har pick-nick på kajkanten, njuter av atmosfären och lyxiga båtar guppar vid kajkanten.

Jag fick se en annan sida av Malmö, en sida som jag inte trodde fanns, en grönskande stad där gammalt möter nytt.
Men en sak är säker Malmö FF kommer aldrig att bli laget i mitt hjärta !

Allt gott !
Åse

E65

Europaväg 65 startar i Malmö och slutar i Grekland även om det innebär en liten båttur över Östersjön. 

Åker man från Ystad mot Malmö är det en förfärligt tråkig vägsträcka men ibland är det ett måste att köra just den sträckan, som idag. När jag satt där i bilen kom jag att tänka på att på 90-talet då hette vägen  E 14. Så fladdrade tankarna iväg…..

blaa

En tidig majmorgon 1990 föddes det ett hingstföl hos oss, en långbent sak som inte var speciellt fager, på sina rangliga ben försökte han resa sig för att dia, hela tiden misslyckades han och föll som ett korthus, de första dygnen steg vi upp var tredje timme för att stötta den långbente krabaten tills han samlat egna krafter och klarade av uppgiften själv. 

Han var som sagt inte vacker men en väldigt snäll unge, äldsta dottern som då var 5 år gammal stod en dag och tittade på fölungen där han på sina långa vingliga ben försökte nå ned till marken för att smaka på det gröna gräset. Så tittar hon på mig och frågar – mamma vad ska han heta ? Mitt svar blev, ja du jag vet inte vad tycker du ? 

Då svarar hon, döp honom E 14 han är ju både lång och ful.
Nu blev det inte så för hans namn blev Chopin och tur var väl det för som 5-åring var han en en ståtlig herre som mätte 182 cm över manken.
Plötsligt där på E 65 fick jag mig ett gott skratt och sträckan var inte så trist längre. 

En liten anekdot så här på måndagseftermiddag.
Kram Åse 

Bloggträff

Regniga onsdag, 14 grader och den här frusna människokroppen krävde idag jacka, men efter regn kommer solsken. 

Visst är cybervärlden både fascinerande och rolig, man får bloggvänner både när och fjärran.  Den 12 Juli händer det spännande saker, då är det bloggträff i Malmö, arrangerat av Afrodite . Visst låter det kul, vill ni hänga med så titta in hos Afrodite för där hittar ni mer information. 

Kanske ses vi.
Kram Åse

bi

Kyligt

Dagens tema i fotoutmaning-vänner i mellan är kyligt, ett passande tema denna söndag den 3 februari då vi vaknar till ett frostigt Skåne. Några minus grader och det nyper lite i kinderna på morgonpromenaden.

Fler bilder på temat kyligt hittar ni här 

stubbe Dagen i går tillbringades på Bröllopsmässan i Malmö, där var temat inte kyligt, där surrade luften av kärlek, värme och lycka. Förälskade par minglade omkring bland oss utställare och samlade på sig broschyrer, ideér, klämde och kände på vackra klänningar och ljuvliga kreationer av blommor, blöllopstårtor och vackra dukningar.

tarta1

champange

 Ha en skön söndag.

Man börjar där man slutade

Dagen i dag blev precis så som jag förväntat mig, min emigrerade vän mötte upp mig på centralen och i både kropp och hjärta kändes det underbart härligt att ses igen, efter alla dessa år tog samtalet vid där vi slutade.

En promenad till Lilla Torg där vi slog oss ned i skuggan på en liten uteservering och åt en god lunch och pratade och skrattade och pratade och skrattade om allt som varit och hur vi lever och har det idag. Eftermiddagen rusade och när det var dags att kliva på tåget och ta farväl för denna gången och återvända hem blev ögonen lite blöta. Ingen vet var och när vi ses nästa gång det vi vet är att det ska inte få dröja 20 år, och på Nya Zeeland har vi aldrig varit så vem vet…..kanske …..

Pågatåg

En spännande dag idag, ett möte jag sett fram emot länge ! Att sitta på pågatåget är inte så spännande men ett väldigt smidigt sätt att ta sig fram.

Mötet jag sett fram emot är en lunch med en vän och till lika min namne vi har inte träffats på minst 20 år, men i dag är det dags, mitt i giftemål, barnafödande etc kom vi från varandra. Hon flyttade till Göteborg men är numera boende på Nya Zeeland, så hittade vi vandra på FB. Och om en stund ska jag få krama om henne på riktigt ! Känns spännande och fantastiskt kul !
Men fram tills vi ses fortsätter jag min resa här på pågatåget

20120725-112742.jpg