17.58

Tisdagkväll kl. 17.58 stod jag där på pågatågsstationen och väntade, så rullade hon in Signe Jansson barnmorskan som förändrade synen på barnafödandet och lärde ut vikten av profylax.

DSC07382

Nu var det inte Signe jag skulle möta utan den här sköna bönan, som jag inte fick med på någon representabel bild, så denna har jag snott. (utan tillåtelse) 

img_6905_51bca357ddf2b30ea76b3949

Den regntunga tisdagen hade övergått i en solig kväll och vi vandrade i väg bland turister och flanörer tills vi kom till Norra Promenaden, slog oss ned och beställde in en smarrig paj och ett gott vin. 

DSC07402

Pratade och stort och smått, om livet och alla dess vändningar, utan att känna till varandra växte vi upp i samma lilla byhåla. Fnissade åt hur lika vi tänker, ett och annat spöke kom också på tal…… 

DSC07401 

När övriga gäster tackat för sig och gått hem, kände vi att nu vill nog personalen också gå hem, annars hade vi nog suttit kvar och sett solen gå upp över Ystad. 

DSC07391

En kväll att bära med sig, tack Carina för några timmars härligt bubbel, en kväll som blev precis så härlig som jag förväntat mig. 

Kram Åse

Gränden

Klockan 17.21 igår steg jag av pågatåget i ett sommarvarmt Malmö, vandrade med fjärilar i magen längs gågatan, svängde runt hörnet vid Stortorget och där längre fram stod de, två norrlandsjäntor och en skånegrebba. Det blev kram kalas och fjärilarna i magen flög sin kos.

Efterhand fylldes det på med bloggorskor, precis så härliga som jag hade förväntat mig.

grupp

Lotta, Carina, Moi, Camilla, Diana, Gunilla, Carina efter ett tag anslöt även Cecce till vår bloggträff.

Vi åt och drack, pratade om stort och smått, skrattade och skojade, somliga skojade lite mer än andra, måste bero på det Norrländska blodet. Tack tjejer för en fantastiskt härlig och rolig kväll. Ett extra stort tack till Afrodite-Carina som arrangerat denna kväll.

Nu får bilderna tala.

bar

balkong

camilla-carina

camilla-kypare

carina-carina

cecce

diana

flera

gang

glass

himmel

kaka

kypare

manga

moi

torn

Kram Åse

åka pågatåg

När jag åker tåg kan jag inte låta bli att lite så där i smyg studera mina medresenärer. Så olika vi beter er oss,

vissa hinner inte slå rumpan i sätet förrän de somnat sen sover de hela färden fram till en minut innan de ska stiga av, då slår de upp ögonlocken ser ut att tänka framme så kliver de av, de måste ju ha nån inbyggd väckarklocka som inte vi andra har, för hur vet de att nu ska jag vakna för vi är framme. Märkligt det där.

Råkar man missa att sätta sig i en tystvagn, kan man sitta och lyssna på människor som pratar i mobiltelefonen, högt och tydligt ventilerar man vänner och bekanta. Ibland skräder man inte orden och inte bryr man sig om att alla vi andra som sitter i samma vagn är inbjudna att lyssna på samtalet, ja svaren hör man ju så klart inte, dessa får man själv fantisera ihop. 

Sen har vi musiklyssnarna som stoppar in ett par hörlurar i öronen och sen dundrar på med musiken,  oss som sitter runt omkring bjuder de enbart på basen.

Jo det är trevligt att åka tåg, men nästa gång ska jag se till att sätta mig i en tystvagn.

pagatag  

    

Man börjar där man slutade

Dagen i dag blev precis så som jag förväntat mig, min emigrerade vän mötte upp mig på centralen och i både kropp och hjärta kändes det underbart härligt att ses igen, efter alla dessa år tog samtalet vid där vi slutade.

En promenad till Lilla Torg där vi slog oss ned i skuggan på en liten uteservering och åt en god lunch och pratade och skrattade och pratade och skrattade om allt som varit och hur vi lever och har det idag. Eftermiddagen rusade och när det var dags att kliva på tåget och ta farväl för denna gången och återvända hem blev ögonen lite blöta. Ingen vet var och när vi ses nästa gång det vi vet är att det ska inte få dröja 20 år, och på Nya Zeeland har vi aldrig varit så vem vet…..kanske …..

Pågatåg

En spännande dag idag, ett möte jag sett fram emot länge ! Att sitta på pågatåget är inte så spännande men ett väldigt smidigt sätt att ta sig fram.

Mötet jag sett fram emot är en lunch med en vän och till lika min namne vi har inte träffats på minst 20 år, men i dag är det dags, mitt i giftemål, barnafödande etc kom vi från varandra. Hon flyttade till Göteborg men är numera boende på Nya Zeeland, så hittade vi vandra på FB. Och om en stund ska jag få krama om henne på riktigt ! Känns spännande och fantastiskt kul !
Men fram tills vi ses fortsätter jag min resa här på pågatåget

20120725-112742.jpg