hat kärlek

Igår var det hundutställning i den vackra slottsparken på Sofiero, vädret var precis lagom utställningsväder solen varvades med moln. Jag har nån slags hat kärlek till det här med hundutställning, det är trevligt att komma till en vacker utställningsplats, träffa trevliga hundvänner och se många fina hundar, det är också otroligt roligt att titta på alla människor som kommer dragandes med burar, hundar, trimmbord och diverse atteraljer, damer i fin fina kjolen och lilla kavajen. Sen putsas det på lilla hunden det ska borstas, klippas och pussas på.

In i ringen och springa några vänstervarv, ställa upp så att domaren kan klämma och känna, le lite extra vackert och kanske hade det gått lite extra bra om den lilla blusen hade varit lite mer urringad. Sen kan man sitta och tjuvlyssna på samtalen efter uppvisningen

 – idag gick det inte så bra för han (hunden alltså) var nog lite trött han visade inte upp sig riktigt och just idag är pälsen inte i sin bästa kvalitet. 

Men hur som haver och tycka vad man vill, för vår uppfödare gick det bra, fina resultat för alla hennes hundar och det glädjer vi oss åt.

Mattes egen lilla pussgurka var ju så klart vackrast av dem alla, även om inte domaren och jag var av samma åsikt, men så var ju domaren en kvinna och jag hade varken den lilla kjolen eller fina kavajen på mig. Kan de kanske vara därför…….

  

söndagsslott

Vi for på förmiddagen till vackra Svaneholm jag och Ruby Rose för där arrangerade Sydskånska kennelklubben lite hundskoj. Det startade med utställningsträning och lite information om vad man bör tänka på när man ska ställa ut sin hund, intressant och under trevliga former. Så var det fika paus och då valde Ruby och jag att fara hem igen, solen gassade, för matten var det ljuvligt skönt men att vara hund i solen var kanske inte riktigt lika lockande. Och visst ska det erkännas att hemma väntade solstolen och i den njuter man gärna denna ljuvliga augusti söndag.

Herr Macklean han sitter där i parken år ut och år in, måste vara tråkigt i längden.