Hotellhund

På det lilla hotellet vid havet har vi nästan dagligen sällskap av hotellhunden Vilda, hon tar gärna med sig våra gäster på långa promenader för är det någon som kan alla härliga promenadstråk så är det Vilda.
Sedan 8 veckor tillbaka har hon varit mammaledig, i söndags fick jag chansen att hälsa på fem små ljuvliga huliganer.

De är inte stilla många sekunder, hoppar, studsar och busar. Hade jag inte visst att alla snart ska flytta in hos sina nya familjer hade jag nog inte vågat åka dit för risken hade varit stor att jag snott med mig en eller två hem.
Önskar er en riktigt härlig midsommar !
Kram Åse

sötdöden

Sötdöden, för mig ett alldeles nytt uttryck som jag inte riktigt förstod innebörden av, inte förrän idag när jag kastade mig raklång i gräset bland maskrosor, förgätmigej  och en och annan fästing och överfölls av det sötaste, sötaste man kan tänka sig. Då förstod jag, sötdöden det måste vara när hjärtat fylls av lyckoendorfiner, när någon tuggar på ens skosnören, klättra upp i ansiktet och biter en i näsan det måste bara vara då man dör sötdöden.

Jag tackar min lyckliga stjärna att alla dessa små bedårande damer med tänder vassare än synålar är sålda annars skulle jag kunna ta dem med mig hem hela högen.

Små trollungar på upptäcktsfärd, medan jag försöker dricka mitt kaffe och samtidigt fånga dem i skuggan med min kamera för att få en någorlunda bild far de runt som små vildar, lyckliga, glada och helt omedvetna om världen utanför. Omedvetna om att de om några veckor ska skiljas både från mamma och syskon och jag hoppas att de kommer att bli härliga individer olika var och en på sitt vis. Olika och lyckliga !
Det är då man dör sötdöden och skiter i kompositioner, skuggor och inställningar i kameran,  det är då man bara njuter av dessa ljuvliga små liv som utforskar och är lyckliga  för att de får vara med och uppleva livet är här och nu. 

Den där känslan när skrattet bubblar långt ned i maggropen den är obeskrivlig
Kram Åse 

Tillbaka till det vanliga livet

För de allra flesta av oss är dagen i dag då vi går tillbaka till det vanliga livet, den efterlängtade sommarsemestern är tillända och vardagen tar vid, vardagen som innebär att väckarklockan måste plockas fram från sitt gömställe.  Säkert är jag inte ensam om att undra vart tog tiden vägen ? Talesättet stämmer så väl – Tiden går fort när man är lycklig. 

På skolgårdarna hörs röster från barn som väntar på att klockan ska ringa, förvissa för allra första gången, första skoldagen, lite pirrigt och väldigt spännande.  I butikerna byts sommarkläder ut mot höstkollektionen, tjocktröjor och boots, men även om luften är lite svalare, mörkret faller tidigare och jag ska börja arbeta på onsdag så njuter jag av augusti. 

Jag hoppas och önskar att augusti forsätter att bjuda mig på barfotadagar då gräset kittlar så skönt under fötterna. 

En läsvärd artikel hittar du här 

Kram Åse 

Det är så roligt att vara på gott humör, man blir så glad av det. 

I minneskortet

Helgen har ägnats åt det lilla hotellet vid havet ,men så blir det äntligen söndagkväll och jag känner mig nöjd och trött. Minneskortet i kameran är fyllt med bilder som behöver redigeras, sorteras och kastas bort. Så dyker den här killen upp och jag glömmer både tid och rum mitt hjärta slår dubbelslag, tiden stannar och jag kan sitta i evigheter, bara titta och le.  En ny liten människa med en egen vilja, ett eget språk en liten kille som fått en extra stor plats i mitt hjärta. 

Jag tittar på hans mamma, min dotter ser hur det glittrar i hennes ögon, mitt hjärta svämmar över av kärlek och stolthet, ögonen blir fuktiga, lyckligt fuktiga.
Älskade ungar ! 

Önskar er alla en riktigt skön söndagskväll.
Åse 

Det kallas vår

Helgen har bjudit oss på det som kallas vår, medan fåglarna stämt upp i skönsång har jag suttit inomhus i dagarna två för att lära mig lite om lightroom. Intressent och lärorikt. Så blir det söndageftermiddag och min kropp och knopp ropar ta mig till havet.Till ett hav som ligger som en spegel där slår jag mig ned på en sten, stoppar händerna i den ännu kalla sanden och känner solen som värmer min nacke. Tittar på svanarna som sakta glider fram, njuter av att det är lugnt och tyst. Känner att vinterjackan är alldeles för varm och kläderna i garderoben skulle behöva bytas ut mot något vårligare. 

Söndag och fotoutmaning vänner emellan, dagens tema i min garderob. Detta får bli mitt bidrag, om än med en twist. Vill ni se fler bidrag titta in hos Maria och Kristina.

Kram Åse 

Barndomsminne

Mina barndomstrakter ligger inte mer än några kilometer från min arbetsplats, men ändå är jag inte där så ofta,  när jag idag hade lite extra tid innan det var dags att äntra det lilla hotellet vid havet fick jag hemlängtan, jag behövde helt enkelt hälsa på en kär vän, den lilla hamnen med sitt lugn och sin idyll.

För att ta mig dit svängde jag av från den vanliga vägen och for genom smala vackra alléer,   en vacker omväg där träden står tätt och snart ska de hälsa oss med grönska, som en vacker grön tunnel.

Parkera bilen på den lilla hamnplanen, strosa omkring en stund, andas in havsluften och få bli lite nostalgisk det passade mig alldeles utmärkt denna soliga torsdag.

I morgon väntar ett helt annat äventyr någon annanstans.
Kram Åse

Omväg

När jag kör till min arbetsplats så har jag Östersjön på min vänstra sida och de öppna skånska landskapen på den andra, en vacker vägsträcka som jag njuter av. Är jag ute i god tid kan jag få för mig att göra en liten avstickare, lämna den vanliga vägen, ge mig ut på någon liten smal slingrande grusväg som jag inte riktigt vet vart den bär.

Njuta av att ha fält och åkrar runt omkring mig, räkna kyrktorn. Då kan jag glömma tid och rum, irra bort mig lite. Mitt lokalsinne är inte det bästa, men jag kan inte låta bli att köra ut på den där lilla vägen som ser så lockande ut. 

Stanna till för en stund, se hur solen försöker tränga igenom diset, ta några djupa andetag innan jag kommer på att klockan är mycket och det är bråttom för att hinna i tid till arbetet, lokalisera var jag är någonstans, titta på klockan än en gång och tänka hoppas jag hinner.

En stunds egentid och sen är jag redo för en ny arbetsdag.

Kram Åse 

Genom en glugg

I två dagar har kameran varit i fokus, i två dagar har vi vandrat längs vår vackra kust och letat objekt, provat oss fram med olika kamerainställningar och fått goda råd av vår duktiga lärare Werner Nystrand. Som en flock nyfikna kalvar på grön bete.

Ventilerat och diskuterat, bländare, slutare, ISO och skärpedjup, hur gjorde du där och hur tänkte du här. 

Passat på att ge sig tiden att smyga iväg lite för sig själv, slå sig ned en liten stund på en sten, höra vågorna rulla mot land, vända ansiktet mot solen och bara andas in den rena, klara havsluften. 

Efter några timmars vandrande kunna stoppa in minneskortet i datorn och se alla bilder föras över i redigeringsprogrammet, lightroom, bilder som är för mörka, bilder som är för ljusa och bilder som är suddiga,  känna sig nöjd och glad över de bilder som blev något så när som man tänkt sig och för att dagarna varit både roliga och lärorika, tillsammans med härliga människor med samma intresse.  

Kram Åse

Vardag

Vardag – dagar som kan vara ganska lika och dagar som kan vara olika. Dagar då klockan ringer tidigt och dagar då den inte ringer alls.

Dagar där tid spenderas på arbetsplatsen och dagar då hemmet ska pysslas om.

Lediga vardagar som också ger tid till promenader med kameran, babymys och fika med de allra finaste. Kvalitetstid att ta till vara och njuta av. 

Söndagens fotoutmaning vänner emellan – Vardag.
Fler bidrag hittar ni hos Maria och Kristina. 

Önskar er alla en riktigt skön söndag
Kram Åse

       Life isn’t about waiting for the storm to pass…It’s about learning to dance in the rain.

från andra sidan

Tillsammans med finaste vännerna åkte vi till det lilla hotellet vid havet, för första gången skulle jag vara gäst på min egen arbetsplats. Få se vår verksamhet så som våra gäster ser den, inte vara med och peta i små detaljer, njuta ett glas cava, simma några längder i poolen, sjunka ned i  39 gradigt bubblande vatten, luta mig tillbaka och rikta blicken mot skyn. Bara vara !

När man är precis lagom utvilad slå sig ned vid ett vackert dukat bord och inmundiga en välkomponerad måltid, prata, skratta och njuta tillsammans med dem man tycker allra mest om. 

När man sen känner sig lagom dåsig och mätt krypa upp i soffan sno en pläd om benen precis som hemma och fortsätta prata till långt ut på småtimmarna innan man kryper ned mellan sköna vita lakan och försvinner in i drömmarnas land. 

Att få bli ompysslad är en lisa för själen och jag hoppas att våra gäster känner atmosfären och njuter precis lika mycket som jag gjorde.

samtliga bilder tillhör Hotell Mossbylund 

Önskar er alla en härlig start på en ny vecka. 
Kram Åse